Jag är en av dem personer som har knepiga drömmar, de är inte direkt en mardröm men heller inte från någon saga. Det brukar ofta vara att jag är satt i samma position som i en av de alla möjliga filmer jag sett. Jag har haft en som typ var som Hunger Games, fast ändå inte.

Det var 1 person från alla länder i Europa, jag var då den från Sverige -.-

Alla fick hamla i en egen, ja arena. Där satt dom där skitgubbarna och satte en i olika faror. Hajar, stup till exempel. Har man riktigt otur så kan en släkting eller någon man bryr sig om råka illa ut. Om man nu inte kan rädda han eller hon vill säga. Vilket jag gjorde, det är ju ändå en dröm, där kan allt hända. I verkligheten skulle jag nog dött av skräck redan innan...

Men i alla fall, nära man hade överlevt en dag, så fick folk rösta på vem som skulle ut först, man fick inte rösta på sitt land... Lite som Eurovision också kanske... 

Den som släpps ut först behöver aldrig mer göra om detta. Sen den som är inne längs och överlever, har haft en stor himla tur!

Drömmar som mina kan dock vara bra, för man kanske får ett hum om vad man ska göra i vissa situationer.

Som alla nog vet så tog Måns hem segern till Sverige! Inte alls många år sedan vi vann sist, men han är en klar vinnare! Jag vet att det var många låtar som var, ja hur ska man säga. Lite långsamma och tråkiga? Men det var några som stod ut i min åsikt. Jag ville ju att Sverige skulle vinna, men om vi inte hade det, så skulle jag vilja att antingen Norge, Belgien eller Australien skulle det. 

Jag har alltid gillar Norges låtar. Den är lugn, men den har en ganska kraftig mening bakom sig. Det är ungefär som Never Forget av Island 2012. Det är inte någon uttråkad duett.

Det är nog första gången jag gillar en låt Belgien skickat. Dessutom är Loïc inte så ful heller.   

Det är något med låten som får den fastna i mitt huvud.

Australien visste jag att jag skulle gilla redan innan jag såg den. Jag menar, det är ju faktiskt Guy Sebastian som sjunger den. Ni kanske inte vet det men det är samma kille som sjunger Battle Scars och Like a Drum.

Sen så är det ju då den frågan, vem gillar inte Australien?

Men i alla fall tävlingen är gjord och nästa år håller vi i det igen. Hoppas det blir i Göteborg!!

Jag slutar skolan den 9:de juni, det är ganska snart. Dessutom slutar jag inte bara skolan, jag år ut grundskolan. Det känns som att jag slutade förskoleklassen igår! Eller kanske inte just igår, men det känns inte som att det var så länge sedan. Jag minns fortfarande hur nervös jag var, jag kommer fortfarande ihåg delar av sången vi sjöng... Om det inte var den vi sjöng i ettan, men förskoleklassen brukar sjunga den, det är typ en tradition. Vi kan ro över viken och se vad som finns, kanske hittar vi någon liten vän. Dinge dong dinge dong hör du blåklockans sång. Det är sången om sommaren.

Det var den ända låten jag faktisk sjöng med, alla andra år mimade jag. Jag hördes ju ändå inte.... Så vad var poängen?

Jag gillade faktiskt den,  vilket jag fortfarande gör... Vet dock inte varför, kanske för att den låter snäll av sig, för att den låter väldigt svensk/som en barnen i Bullerbyns låt.

En annan grej som känns så skönt är att jag har nu läst klart boken i svenskan. Så jag kan fortsätta på Harry Potter och Den flammande bägaren!! Som jag har hållit ett uppehåll på snart 6 månader. Men jag är på kapitel 20!

En annan sak som jag har tänkt på är att det är ganska skönt att bo på landet. Jag sitter här, framför mitt fönster och ser molnen åka förbi sakta. Sen ser man fälten, och de andra husen, och missionskyrkan. Man ser vägen där det inte går så många bilar som det skulle inne i staden. Vinden blåser lite stilla.

Om jag skulle vara i staden skulle jag sett massa hus, massa bilar, massa folk (beror på var i staden men vi låssas att det är vid centrum) Man ser de människor som springer hit och dit, man ser hur de stressar. Man kollar tåg/spårvagn/tunnelbana tider för att inte missa komma till jobb/skola. Man är helt enkelt i mer stress. 

Nu menar jag stora städer som Stockholm, Göteborg och Malmö. Vissa tätorter är okej att bo i eller gå i skola. Medan andra är mindre lugna. Wow... Jag låter rätt så gammal. Inte undra på att jag alltid blir gammal på alla "Kan vi gissa din ålder" test. Men som folk säger så är jag mogen för min ålder, mer än vad andra är. Men jag har ändå en viss barnslighet i mig, jag vet bara när den kan vara framme och när den ej ska vara det.

Vet knappast vad hela detta inlägget går ut på. Ville bara skriva av mig lite, kan inte fatta att jag snart går ur nian. Min yngsta lillasyster ska gå ur förskoleklassen i år. Helt sjukt!

Så under den senaste tiden har jag kollar på What Would You Do? Den är en Amerikanskt tv-serie, typ gömda kameran. Jag vet dock inte vad det är men, men av det jag fattat så har gömda kameran gömda kameror, vilket WWYD, också har, men i WWYD, så gör man mer... Allvarliga saker, typ om mobbning och sådant. De vill se vilka som står upp, kommer att lägga till ett klipp i slutet av bloggen. Men det får mig att se på saker från andra lägen, jag vet vad jag skulle vilja göra, men jag vet inte om jag skulle gjort det, det beror på om jag är själv eller inte. Men i alla fall, det är en rolig serie att se!

I morgon ska jag ha nationella prov i engelska. Men jag bryr mig inte så mycket, jag gillar och är bra på ämnet, så jag känner mig inte nervös. Inte som jag gör för So:n. Vi har fått reda på att vi ska ha historia. Det är ett stort ämne i sig självt, men jag skulle inte bli förvånad om de kom om Franska, Amerikanska och industriella revolutionen. Men det är la bara att göra sitt bästa.

Okej, innan jag börjar skriva allt som jag tycker (nu i alla fall).  Så skriver jag bara detta för att jag tycker det är lite orättvist.

Men i alla fall. De måste stå ut med oss varje dag.  Vi må gå i nian, men min lillasysters klass, är till och med tystare än vår. Och hon går i lågstadiet.

De har kanske inte den bästa lönen som finns, jag säger inte att den är den sämsta heller, jag säger bara att med tanke på deras jobb så borde dem ha mer. 

De lär barn och oss tonåringar många saker, allt från Gustav Wasa till algebra. Samtidigt som de lär oss saker från dåtid till nu tid,  så hjälper det oss att bygga upp framtiden. Alla säger att barn är framtiden, vilket stämmer mer eller mindre. Men för att ett barn ska få en bra framtid så behövs en bra grund, det är där lärare kommer in. 

Jag vet att familjen har en stor betydelse också, men familjen enligt mig påverkar bara hur man blir som person, vad man tycker är rätt och vad man tycker är fel. Medan en lärare kan lära dig ett nytt språk som du till slut kan helt flytande, men andra i din familj kanske inte är lika bra på språk utan på något annat du inte är så bra på. Med andra ord så kan man säga att en lärare kan hjälpa en elev hitta sina starka sidor, och stärka dem ännu mer.

Sen visst, alla elever känner sig inte bekväma i skolan, jag gör det inte varje dag heller. Men det är mitt sista år här så jag klarar av det. Men ofta så är det att man har problem med (klass)kamrater. Alla är inte snälla mot alla sånt är livet. Men tar man bara bort de elever som får en att må dåligt, så skulle man säga att skolan var bra. 

Jag gillar inte alla lektioner, men jag tycker inte att vår skola är dålig om jag kan säga så. Visst Lärare måste bli bättre på att hantera mobbning och utfrysning, och själv tycker jag att vi borde ha hårdare konsekvenser.

Men tänker man på det så borde ALLA bli bättre på det. Nu för tiden tänker man att gör jag inget när man väl ser att någon blir mobbad. Så har man inte gjort något fel. För man sa ju själv inget för att såra personen. Men blir man mobbad, och vågar inte stå upp för sig själv, så vill och behöver man hjälp.  

De är inte alls många som skulle stannat och hjälpt en, bara för att man inte har tid. Vem bryr sig om det tar fem minuter! Du skulle katten med kunna bli en hjälte för personen som blir utsatt för allt ting. MEN DET ÄR EN HELT ANNAT ÄMNE!

Så, i stort sätt så är de grunden till allt vi kan, sen fördjupar vi oss olika djupt, men vi skulle inte kunna fördjupa oss utan grunden.

I stort sätt tycker jag att man borde ha mer respekt mot lärare. De har ju valt att spendera 8 timmar (max) på oss! Medan de kunde bli en himla professor istället, och få mycket mer i lön.

DET ÄR BARA SÅ JAG SER PÅ DET!

Som jag tidigare har sagt så hade vi NP C i svenska. Till min lättnad fanns det med att man kunde välja en novell.  Så jag valde det. Dock skulle ett djur ha betydelse i novellen. Så jag valde att en hund vid namn Blixten (Border Collie). Det som gör att han har en stor betydelse var att han kom väldigt nära Amy, som han också räddade livet på!

Men jag är nöjd med novellen!

Sen har vi matte prov imorgon! I procent, det är jag ändå ganska bra på. Men min hjärna är som en smält glass! Jag är så sjukt trött, och orkar knappt någonting. Men det är bara att öva på matten, göra so, kemi och eventuellt engelskan. Engelskan är bara en fördjupning.

EN HELT ANNAN SAK!

I morgon så fyller jag 16 år!! 

SÅ SÄTT PÅ ER SÄKERHETSBÄLTENA, FÖR HÄR KOMMER JAG!

I morgon har vi NP C, vilket är skrivuppgiften. Jag hoppas verkligen att novell är ett av alternativen. Jag skriver det hela tiden och vet vad det är! Visst finns brev med så går det också bra, men det är typ bara de texter jag är 100 på!

Men vi får la se vad det blir!

Så, jag hade nationellt prov B (läsförståelse) idag. Det var ganska okej om man jämför med det gamla vi övade på.

MEN som det brukar göra ganska ofta nu i samhället, så kom det ju svordomar här och där. 

DETTA TYCKER JAG INTE OM

1. Ska man inte förstärka sitt ordförråd?
2. Det finns faktiskt vissa som inte svär. Därför blir det inte lika roligt att läsa texten.
3. De som har svenska som andraspråk, gör ju också samma test, ger inte det fel signaler? Det är jättemånga som svär i min klass, då sa vår fröken "Hur många har svenska som andra språk?" Och ett par räckte upp handen. Så fortsatte hon "Är det då inte lite dumt och korkat av er andra att använda de orden. Det är ju inte det finaste, eller hur?" (Hon kanske inte sa så på pricken, men något i den stilen)
4. Som jag sa så finns det dem som inte svär. Många av dem är kristna, vissa får absolut inte svära i hemmet, så varför i skolan? 

Själv så svär jag inte, jag vill inte, men jag har också blivit uppvuxen med att det är fult, och att jag inte får. Jag tycker det är obehagligt. Sen visst jag bryr mig inte inte om det står i texten, jag hoppar bara över det. Men när man ska skriva av vad en person (citera), så blir jag smått obekväm. I vanliga fall ändar jag ordet till något annat. Men nu så ska det ju vara så som det står i texten.

Jag accepterar att folk svär, men borde inte dem acceptera att jag inte svär, och vill inte känna mig tvingad till det heller!?!

Jag skiter i om det finns svordomar i vanliga böcker, men måste de finnas i nationella prov? Vad händer med dem som går på en kristen skola? Får det en renare version av den alla andra får?  I en kristen skola så ska man ju inte svära, så skulle det verkligen vara lämpligt att ge ett prov där det förekommer svordomar?

Hör väldigt ofta (både inom och utanför familjen) att de som svär har ett dåligt ordförråd. Då ska man väl bygga upp den istället för att ha den på samma nivå?